Kunskapsutveckling i nätverk

Begreppet ”nätverk” löper som en röd tråd genom MTCs verksamhet och historia sedan tillkomsten 1974. Långt innan ”nätverk” blev ett ord i var mans mun, som det är idag, inleddes en spännande utveckling mot nätverksteorin inom den företagsekonomiska forskningen, där MTC spelat en viktig roll som neutral mötesplats, mäklare, inspiratör och ”såddfinansiär”. Här några glimtar från nätverksforskningens utveckling sett från ett svenskt perspektiv.

Ömsesidiga beroenden – en central ingrediens i nätverksteorin

I början på sjuttiotalet blev ´industrial marketing´ ett viktigt ämne inom akademisk forskning och utbildning i Sverige. Forskarna var under den här tiden starkt fokuserade på att studera olika former av ömsesidiga beroenden och utbytesrelationer inom och mellan företag på marknaden. Här utvecklades i själva verket en central ingrediens i nätverksteorin. Teorin som sådan skulle dock komma att beskrivas på allvar först tio år senare. Bl a i boken ”Marknadsföring för konkurrenskraft”(Hammarkvist, Håkansson och Mattson), som genomfördes i samarbete med MTC 1982.

Studier om beroenden mellan företag inom ´industrial marketing´ handlade om tre olika dimensioner, såväl tekniska, organisatoriska som ekonomiska. Forskarna var framför allt upptagna med tre fenomen, som skulle få betydelse för nätverksansatsen, nämligen

  • Relationen köpare – säljare
  • Det enskilda företagets strategi och organisation, och
  • Den sammankopplade karaktären av relationer på marknaden

Rötter i Erik Dahméns utvecklingsblock

Att studera företag utifrån ett ”beroende – perspektiv” har vissa rötter redan i 30- och 40-talet och Erik Dahméns, professor emeritus, Handelshögskolan i Stockholm, studier om industrins utveckling och förnyelse. Begreppet utvecklingsblock var ett nyckelord i hans analyser.

Inspirerad av Schumpeter lyfte han fram den nära kopplingen och beroendet mellan företag påmarknaden i dessa utvecklingsblock med olika exempel från våra basindustrier. Bland annat genom att visa, att framsteg i teknologi bara kunde utnyttjas effektivt och få genomslag, om ett innovativt företags nyinvesteringar kompletterades med nyinvesteringar i andra företag inom en bransch motsv.

Marknadsföring som akademisk disciplin benämndes vid den här tiden distributionsekonomi. Det begreppet skulle dominera kurser, textböcker och forskning ända fram till början på 60-talet. Forskningen drevs av praktiska problem snarare än att vara teoridriven och hade ofta en inter-organisatorisk karaktär. Professor Folke Kristensson, också han vid Handelshögskolan i Stockholm, fokuserade i sådana inter-organisatoriska studier om textilindustrin i mitten på 40-talet på olika kopplingar mellan tillverkning och distribution. En annan tidig, idémässig källa till nätverkstänkandet.

Nätverksteori versus marketing-mix-modellen

Nätverksforskningen, som växte fram, som ett nytt perspektiv inom ´marketing´ under 70- och 80-talen, argumenterade emot den mer dominerande s k marketing-mix-ansatsen, vanligtvis med tyngdpunkt på konsumentprodukter och -beteende. Dvs den ansats som utgår från det enskilda företagets förhållande till en marknad och som föreslår olika kombinationer av konkurrensmedel för att nå ut. Nätverksteorin skulle istället komma att sätta likhetstecken mellan marknad och nätverk och som sagt betona relationers betydelse mellan olika aktörer i ett affärssystem av sammanlänkade företag; med deras olika roller som tillverkare, distributörer, detaljister o d.

Under femtio- och sextiotalet hade det skett en väsentligt ökad tillväxt i företagsekonomisk utbildning och forskning. Och på sextiotalet ökade också intresset i Sverige för att anlägga en systemansats, när man studerade företag.

Några svenska nyckelpersoner inom nätverksteorin

1966 lade Jan Johansson, senare professor i företagsekonomi i Uppsala och en av nyckelpersonerna inom nätverksforskningens framväxt, fram en studie av svenska exportföretag, som visade på stabila, och långsiktiga relationer med utländska kunder. Intervjuade marknadschefer framhöll speciellt att deras arbete handlade mycket om att etablera och utveckla sådana relationer.

Lars-Gunnar Mattson, sedermera professor vid Handelshögskolan i Stockholm i marknadsföring, distribution och industriell omvandling, beskrev 1969 hur integrerade grupper av företag inom livsmedelsindustrin, betecknade som block, drevs av krav på effektivisering och konkurrens mellan sådana block, snarare än mellan enskilda företag.

I Uppsala ägnade bl a Håkan Håkansson i början på 70-talet speciellt intresse åt köpare – säljare – relationer och utvecklade och testade empiriskt en modell för köparbeteende, som bl a handlade ominteraktion, upplevd risk och betydelsen av socialt utbyte för att hantera risk.

Detta arbete blev sedan ett viktigt input i det så kallade IMP- projektet (Industrial Marketing and Purchasing Group), ett europeiskt samarbetsprojekt. I arbetet med IMP deltog forskare i såväl, England, Tyskland, Frankrike som Italien. Dess område var det som nu kallas business – to – business marketing, B2B, och nyckelbegreppen var från början interaktion och relationer.

Ett fyrtiotal akademiska avhandlingar

MTC, som bildades 1974, hade ända från starten ett nära samarbete med dessa forskare och den rad av nya doktorander, som följde i deras spår. MTCs startprojekt har medverkat till att ett fyrtiotal akademiska avhandlingar har slutförts. I vissa fall har MTC kunnat hjälpa till att skapa även den långsiktiga finansieringen genom förvaltning av tredje parts medel (enskilda företag, IVA, Nutek, IFL och privata stiftelser).

80 oroliga, svenska storföretagsledare

MTC etablerades på initiativ av ett åttiotal ledande, svenska företag och deras top management. Bakom initiativet låg en stark oro över svensk industris framtida internationella konkurrenskraft. Oron grundade sig bl a i uppfattningen att företagen var alltför produktions- och produktorienterade, och att åtgärder måste vidtas för att förbättra marknadskunnandet i vid mening.

Ett nära samarbete mellan forskning och näringsliv blev därigenom möjligt och också avgörande för framväxten av nätverksperspektivet, där MTCs bidrag inte minst blev att skapa ”access” till företagen och deras ledningar och på så sätt också bidra till att göra forskningen relevant från ett företagsperspektiv. Några av de stora, svenska företagens internationaliseringsprocess blev i själva verket den empiriska grundvalen för nätverksforskningens etablering.

Egen forskningsinriktning 1979-1984

Under perioden 1979 –1984 hade verksamheten i MTC en egen stark forskningsinriktning. Det var också under denna period, som nätverksforskningen inleddes på allvar med MTC som nav och brobyggare mellan näringsliv och forskning. I detta forskningssamarbete ingick främst Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Chalmers och delvis Linköpings universitet, där t ex forskarna och sedermera professorerna Leif Melin och Staffan Brege kom att anlägga ett mer strategiinriktat perspektiv.

Under slutet av 70-talet bidrog också MTC till att stödja de första två doktorsavhandlingarna om tjänster i Norden, Evert Gummessons avhandling 1977, Stockholms universitet och Christian Grönroos´1979, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. MTCs stöd och näringslivskontakter betydde mycket i detta startskede, när medvetenheten om tjänster betydelse för ekonomin var ganska begränsad.

Två böcker om nätverksteori 

Det var i två böcker på 80-talet, som nätverksteorin för första gången uttryckligen beskrevs, nämligen ”Företag i nätverk – en ny syn på konkurrenskraft” (red. Hägg och Johansson), och den tidigare nämnda, ”Marknadsföring för konkurrenskraft”.

”Företag i nätverk” var ett viktigt bidrag till den då aktuella diskussionen i Sverige om vad som karaktäriserade internationell konkurrenskraft hos svenska företag. Författarna argumenterade emot det dominerande, mikroekonomiska perspektivet på marknader med fokus på relativa produktionskostnader som viktigaste konkurrensfördel, och för ett utvecklat nätverks- och därmed marknadstänkande.

”Marknadsföring för konkurrenskraft” argumenterade å sin sida emot en marketing-mix-ansats i marknadsföringen med fokus på säljarens verktygslåda av konkurrensmedel utan hänsyn till interaktionen mellan köpare och säljare och det interorganisatoriska samarbete, som detta konstituerar.

Dessa båda böcker har sedan följts av en omfattande forskningsproduktion och typiskt för 90-talets nätverksforskning var formandet av en del modeller för nätverk, som tog hänsyn till tre olika typer av relationer – på aktörs-, aktivitets – och resursnivån .

En ny industriell kontext idag

Idag är den industriella kontexten annorlunda än under 70- och 80-talens inflationsekonomi. Dagens frågeställningar skiljer sig från dem, som de svenska exportföretagen då stod inför, pga globalisering, avregleringar och IT m m. Många långvariga kund- och leverantörsrelationer har brutits under de senaste tjugo åren. ”Outsourcing” är en av förklaringarna, som i sin tur har en rad finansiella och tekniska drivkrafter. Fenomen som e-handel och olika former av centrala koordineringar av inköp bl a gör kanske affärslivet mer transaktions- än relationsorienterat idag.

Nätverksteorin och dagens situation – från transaktionsstyrt till relationsstyrt ?

Vid MTCs årsseminarium och 30-årsjubileum den 25 november 2004 presenterade Staffan Brege, professor vid Lindköpings universitet några reflexioner om nätverksteorin och dagens situation. Rubriken för hans anförande var ”Den nya marknaden – vad ska vi leva av i framtiden”? Från transaktionsstyrt till relationsstyrt, nya krav på köpare och säljare.
Läs mer från det aktuella årsmötet »